Där sprack bubblan...
I klarsyntheten som bara uppstår efter en sisådär 4 öl, en kväll man verkligen inte borde ha lämnat sitt hem för att dricka öl, så stack jag själv hål på den där ballongen som hållit mig svävande i luften så länge. Och ja, det gjorde ont att landa pladask. Och ja, jag överlevde såklart, möjligen med något svidande skrubbsår och några ömmande blåmärken. Så vad gör jag nu då? Får väl börja knata fram som folk till fots då istället och uppleva världen ur gatuperspektiv istället... Vad det värsta är? Att jag fortfarande känner, har bara slutat att tro... eller hoppas? Det bästa då - det går över... förr eller senare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar