Ska vi prata om vädret?

En halfpipe i osten... viktiga livsinsikter!

2012-01-10T21:01:00.003+01:00

Jag sov över hos en kompis efter sent filmtittande - och vid frukostbordet nästa morgon sa jag lite ursäktande att att "oj förlåt jag har visst lyckats göra en halfpipe i din ost!" Och att efter en halvtimme ha lyssnat på nästan irriterade haranger om hur i hela fridens namn jag hade lyckats massakera hans ost med tre drag av osthyveln så insåg jag några saker:

Om jag någon gång hade funderat på att på något sätt gilla kompisen på något annat sätt än som bara kompis så slutade jag slutgiltigt att fundera på det där och då!

för

mina tankar vandrade iväg till han vars arm jag vill somna och vakna på oftare... han skulle minsann ha tittat på osten och lugnt sagt "det där var ju en enormt mesig halfpipe, det är ju inte ens är en kvarts pipe" och tagit osthyveln och hyvlat till osten i den fason han önskade den...

... och det är sånt som allt egentligen handlar om!

ps
...och du - din ost var alldeles hård i kanterna och därför tog jag ost i mitten där den var mjuk - jag var alldeles för artig för att påpeka det... ba så du vet! ;)

Och så vaknade jag och det var ett helt nytt år...

2012-01-01T12:51:00.002+01:00

... och eftersom jag numera är ajfånanvändare så vaknade jag betydligt senare än vad jag hade tänkt mig... :)

Den här nyårsdagen vaknade jag hemma och och det var trevligt - ska försöka att få folk att komma hit istället för att åka runt till andra hela tiden mera, har ju faktiskt både vinglas och tekanna - vad mer kan man behöva?

2011 var året jag kom hem, på riktigt, jag rotade mig och började växa, började planera min framtid, fortsatte utsorterandet av sånt jag inte vill ha i mitt liv men framför allt hittade sånt jag vill ha i mitt liv. Jag började plugga. Wow. Jag kan ha friat... inte helt seriöst kanske... eller jo... om man ser det som att formen inte är det viktiga utan mer företeelsen - då friade jag seriöst... ;)
2011 var även året då många människor fick något panikslaget i blicken när de skulle laga mat till eller med mig och frågade trevande "....eller... äter du kött?" Jag utstrålar uppenbarligen veggo-vibbar!

2012 inleder jag med ett nystädat hem, uppblossande bältros, ganska få (men från viktiga människor) nyårshälsningar i mobilen, utan baksmälla... Det här året tänkte jag försöka plugga mer, jobba mindre, vara gladare och piggare, gå ut och ta en öl liiite oftare, söka den där utbildningen, igen, (även om det är helt galet!), försöka få med mig lillasysteryster på en spelning och dricka öl... jag tänkte få någon anledning till att åtminstone dricka upp en av mina två flaskor champange som står i skafferiet, jag tänkte försöka komma på vad jag vill bli sen, när jag blir stor... jag tänkte fortsätta vara kär och fortsätta att älska och fortsätta bara vara jag - fast ännu bättre!

Det där om dikten och verkligheten...

2011-12-15T21:40:00.001+01:00

... det sägs ju att den senare ibland överträffar den tidigare, och se på fan - det kanske stämmer! Jag hade i varje fall aldrig kunnat förutse det där som hände då... Jag vet inte VAD det betyder eller ens OM det betyder något... Och det dök inte upp någon heliumfylld ballong som jag kunde lifta med upp till ett av de där rosa fluffiga molnen jag suttit och betraktat min omvärld från tidigare, men jag svävar liksom fram, någon centimeter över den fuktiga och ibland frosthala asfalten på trottoaren och tydligen, tydligen ser jag lycklig ut ibland... har jag hört...

Måste nog sluta titta...

2011-11-02T18:25:00.002+01:00

... på gamla Greys anatomy avsnitt...

Och det här med att...

2011-10-29T14:50:00.002+02:00

...min pappa skriver "grattis mannen" till en av sina facebookvänner - är det verkligen ok? Jag menar läs orden pappa, facebook och mannen??!! Och lägg till faktumet att han penionerar sig till sommaren... och så frågar jag igen - ÄR det OK??

:)

Å sen då?

2011-10-23T15:32:00.003+02:00

Jo...
Vad ska jag säga?
Det är stökigt som fan, kolonilotten står ohöstfixad och håret är rosa med en grym utväxt - hinner inte med såna petitesser när tentorna och allt annat skolgrejs står som spön i backen... ALLA säger att de inte fattar hur jag fixar att plugga heltid, jobba deltid och ta hand om två barn på typ heltid... men jag måste ju - ingen annan gör det ju åt mig, eller hur?

Storfot lever upp till sitt namn och har numera större fötter än mig! Och han spelar elgitarr i skolan - tyvärr inte hemma då det visade sig vara ngt tjall på förstärkaren, antar att den är lite grinig över att ha fått bo i garderoben så länge... Min egen besvikelse som jag kände när den inte fungerade fick mig att inse att jag kanske börjar bli lite sugen på att lära mig spela igen... hur jag nu ska få tid med det?

Försöker övertala folk att just min närförort är stället de ska flytta till så jag får någon att gå skogsprommenader och spontanfika med - har hittills haft lika dåligt utfall på det som de som försöker övertala mig att flytta till deras förort... :)

Men jag trivs... som fan... både här, "söder om söder" och på universitetet och med min klass och med att plugga... eller ok - just tentaplugg avskyr jag... ;) För just nu vill jag hellre gå en härlig sväng i det oförskämt fina vädret eller spontanfika istället för att tvätta och plugga till tentan i morgon!

PANG!

2011-10-23T13:02:00.000+02:00

Där sprack bubblan...
I klarsyntheten som bara uppstår efter en sisådär 4 öl, en kväll man verkligen inte borde ha lämnat sitt hem för att dricka öl, så stack jag själv hål på den där ballongen som hållit mig svävande i luften så länge. Och ja, det gjorde ont att landa pladask. Och ja, jag överlevde såklart, möjligen med något svidande skrubbsår och några ömmande blåmärken. Så vad gör jag nu då? Får väl börja knata fram som folk till fots då istället och uppleva världen ur gatuperspektiv istället... Vad det värsta är? Att jag fortfarande känner, har bara slutat att tro... eller hoppas? Det bästa då - det går över... förr eller senare...

Sakta...

2011-07-26T00:10:00.002+02:00

...men säkert hände det, genom steg av yttepyttebabymyrstorlek och långskånkiga giraffskutt i full fart åt alla möjliga håll och kanter men i slutänden ändå framåt i snigelfart - jag som under några år ansträngt mig så att hålla så många vägar in till mitt hjärta öppna för att inte riskera att att bli så sårad och sviken och krossad som jag blev då, insåg med tiden att alla fönster och dörrar utom en var stängda, ingen av dem stod ens på glänt. Det måste ha varit de där fjärilarna som bor i min mage som fladdrat så med sina vingar att vinddraget mjukt blåst igen dem. Med viss förvåning men utan saknad tassade jag runt och vred tyst om låsen och lade på fönsterhasparna överallt utom på den dörren som fortfarande var öppen, den öppnade jag istället på vid gavel så att solen kunde skina in... Hade aldrig kunnat tro att det var så enkelt... och även om jag inte har bråttom någonstans så jag hoppas att det inte är alltför svårt att hitta in dit...?

Storfot kom på det... jag är inte alls medelålders!

2011-07-24T12:47:00.000+02:00

Utan jag är medelklass!

"Mamma du är medelklass... för innan man fyller 20 då är man underklass, sen blir man medelklass och när man är så gammal som farmor, ja då - DÅ är man överklassig!"

Solklart va!
Och tänk vad skönt att inte vara medelålders! ;)

Medelålders!?

2011-06-10T09:55:00.000+02:00

Ja - min kompis hävdar att vi är det!
Men va fan - jag kan väl inte vara MEDELÅLDERS heller? Jag har ceriserosa hår, Doc Martens-kängor och ska börja plugga på universitetet i höst... då kan man väl inte vara medelålders heller?
Nä, det går jag inte med på!

Det är dom där fjärilarna...

2011-05-30T23:30:00.000+02:00

...som gör det så lätt att säga nej, helt utan vemod eller en tanke på kanske. När jag känner en välbekant arm söka sig runt min midja så är jag inte längre lockad att ge efter för den hemvana känslan och trots effekten av något glas vin som tidigare alltid fått mig att vackla, så står jag stadigt och säger "Nej, vi ska inte alls" och trots att det var så länge sen jag somnade i dina armar så vill jag hellre sova ensam än att sova intill någon annan... För fjärilarna som bor i min mage, dom fladdrar inte längre för vem som helst, du har förtrollat dem så de bara fladdrar för dig och när fjärilarna bara vill fladdra för en person, ja... då, då är det ett enkelt val!

Tja här hänger jag...

2011-04-29T23:29:00.003+02:00

... i luften alltså och hoppas att jag inte tappar förmågan att sväva och faller pladask i backen... man får så många blåmärken då nämligen ;)
Jag försökte faktiskt... att sticka hål på ballongen, landa och gå vidare... då... för ganska många månader sen... men jag svävade upp i det blå igen och tja... här hänger jag fortfarande i luften... och det verkar fungera...

Hej och hå... eller Hej H! eller nåt... och piller

2011-04-29T23:24:00.000+02:00

Ja alltså... jag vet inte riktigt, skriver ju ruskigt sällan nu, det finns flera anledningar - en är att jag varit en total pollenzombie men nu efter att ha fått en till medicin så är jag betydligt piggare!
Den andra anledningen? Jo det är ju det här med att vara anonym eller inte... men vad fan... orka bry sig!

Och inte heller är jag ett stort fan av Alla Hjärtans Dag...

2011-02-15T07:21:00.003+01:00

Men det är det ju inte idag ;)

Om det skulle slumpa sig så någon gång
så skulle jag gärna dela regnet, solskenet och snöstormarna
gruset i hallen, strumporna på golvet och den smutsiga disken
dom skrattfyllda bra dagarna och dom där dagarna
när allt bara går åt helvete
långa lata dagar och sömnlösa nätter
min kolonilott och min sista öl

med dig.

Nyårslöfte...

2010-12-31T15:17:00.002+01:00

... är inget jag brukar ägna mig åt, men...

Tiden

all den tid du behöver

den får du av mig

det är mitt nyårslöfte...

Dagens siffror:

2010-10-23T21:15:00.008+02:00

2 sängar i smådelar (ev. var det delar från 2,5 sängar - fick inte helt klart för mig hur det var) som ska pusslas ihop

1 mamma uppspårad på telefon

3 försök bara innan hon förstod vad jag ville...

1,5 kolonilott ska nog bokas

2 muggar te

1 TV inköpt, fått hemkörd av

2 väldans underbara vänner (TACK!)

1 TV sönderplockad i miljoner smådelar när en extremt korkad superhjälte ber sin extremt klumpiga ex-man om hjälp med att få igång TVn och boxerkortet på något sätt ramlar IN I TVn!!

1 pärlhalsband går av och mängder av pärlor sprids i sängen

3 glas med kaffe

1 förfågan om att gå ut och ta

1 (?) öl får skjutas upp

5 dagar

4 muminmuggar blev inte bytta mot en dator

1 påse geisha åts upp

1 bok glömd hemma

2 tider passade

1 bok hämtad på biblioteket

7 dagar kvar tills jag måste skaffa TV-kanaler igen

1 överenskommelse med

1 vän om att köpa

1 dator så vi totalt kommer att ha

3 st

nu pustar jag ut med

1 glas julmust och

2 barn som äter dillchips i sängen

Tillvarons pussel

2010-10-23T12:28:00.004+02:00

Detta eviga pusslande mellan jobb, barn, vänner, alla måsten och allt roligt jag vill göra...

Jag blir galen!

Den här helgen är ett mästerverk av jonglerande; sängar, datorer, TV-apparater, kolonilotter, vinterskor och maskeraddräkter - folk som ringer hela tiden, vänner som ställer in för att sen vara på igen, tider som ska passas, missade mail, saknade telefonnummer, mammor som inte svarar i telefon och pappor som ramlat ner ur träd... och LÖRDAGSGODIS!! (Viktigast enligt lillskrutt).

Man känner att man lever - samtidigt som man lyckligtvis inte hinner att känna det man försöker att gömma undan i hjärtats mörkaste vrå.

Lite måsten fördelas att klaras av längre fram och frågorna som gömmer sig i de dammiga vrårna - det borde inte skjutas upp alltför länge...

Men det här är det som är livet och jag börjar bli bra på att jonglera och lägga pussel - jag fixar det!

Men vart leder den lila tråden då?

2010-09-14T19:47:00.002+02:00

Nere i tunnelbanan började jag prata med den hemlöse mannen som klivit av på fel station... han började entusiastiskt berätta en saga om vetenskap som var två män: vet och skap som brukade träffas, visa sina portföljer för varandra och skåla i whiskey... och jag skrattade, jag vet inte om det var han inlevelsefulla min eller att jag var så trött, men jag skrattade och han verkade gilla att någon såg honom och lyssnade på honom och den lilla enkla bekräftelsen kunde jag ju ge honom. Strax innan mitt tåg kom berättade han om den Lila tråden (ja med versalt L!) som löpte strax intill den allmänt kända röda tråden... jag kanske borde ha stannat och fortsatt lyssna för nu kan jag inte sluta undra - vart leder den lila tråden då?

To the boy with kaleidoscope eyes.

2010-09-04T13:44:00.011+02:00

Jag vet att du säger att du inte vet

Men jag vet inte vad det är du inte vet

Men jag vet att jag vet, hjälper inte det?

Jag vet hur man älskar, trots att jag aldrig varit älskad tillbaka

Jag har 200 söta SMS i min telefon från dig

Jag har minnet av leendena du lett mot mig och speciellt de du gett mig samma sekund du vaknat... och även om vi rullat iväg från varandra i sömnen så har jag vaknat med min hand i din...

Det bor tusen och en miljard fjärilar i min mage vars vingar fladdrar runt bara jag hör din röst

Jag har den exakta nyansen dina ögon har haft varje enskild sekund de har sett in i mina och rakt in i min själ utan att vika undan inetsad på min näthinna

Jag vet att jag som brukar säga att "plocka gärna russinen ur kakan och släng dem långt, långt bort" tycker att det där brödet med russin i jag fick till frukost hos dig är jättegott...

Jag vet att du sagt saker till mig i skydd av mörkret även om du inte vill minnas det själv och du sa att det räckte med att och att varför inte var så viktigt

Jag tycker att din vardagskropp duger bra, även om jag vet att du gärna skulle vilja ha en "gåbortskropp"

Jag har superhjältestyrkan och jag kommer att fånga dig om du faller! För jag orkar... och vill!!

Jag vet att jag är jag och att du är du och att just den kombinationen är helt jävla magiskt explosiv - för hade den inte varit det, ja då hade vi ju inte stått där på en tunnelbaneperrong, i alla väder, i alla sinnesstämningar, alla tider på dygnet som vi har gjort, avslutat och inlett, kramats och hållit handen skrattat och gråtit...

Och du har fel!

Det är inte farligt

För du kommer inte att förlora något alls... inte mig, inte dig själv, inte ditt liv och inte dem och inte minnet av det som varit - du kommer inte förlora din historia - du har chansen att vinna istället! Det är inte alls bäst såhär - jag kan inte komma med några löften om nåt paradis, utan bara ett syndigt liv med mig...

Frågan är - om jag sträcker ut min hand till dig igen... kan du tänka dig - inte att ta ett djupt andetag och hoppa från en klippa med mig - utan att prova att ta en promenad på den där ringlade skogsstigen och se vart den leder?

And now what?

2010-08-26T09:47:00.003+02:00

Stegen som redan var av yttepyttebabymyrstorlek blev kortare och kortare, de gick runt i cirklar och bakåt för att till sist avstanna helt. Då infann sig samma fråga som tidigare, den ekar fortfarande outplånligt i mitt huvud: Vad ÄR det för fel på mig?

Varför blir det såhär? Jag menar, det saknas inte direkt intresse för min person från omgivningen, jag brukar - inte bara i dejtsituationer - få höra att jag är så vansinnigt trevlig, att det är så lätt att prata med mig, att jag är så intressant osv... (Jag har t.o.m. börjat le överseende mot de som yttrar dessa åsikter och himlar lite med ögonen i smyg med.) Det är tydligen VÄLDIGT lätt att falla för mig; men vad är det som händer sen? Är mitt inre i så stark kontrast till mitt yttre? Har jag bara en glänsande polerad utsida som sen den penetrerats visar sig innehålla vad? Ett tomrum? Eller är jag fylld av en slags stinkande, ruttnande massa som efter någon månad börjar sippra ut genom porerna och förgiftar tillvaron för andra? Är jag så jäkla bra att männen blir livrädda och vänder sig om och springer bort när de inser att de kan få allt, att med mig finns chansen att bli lycklig?

För något är det ju? Som är fel menar jag... och det känns väldigt väldigt arrogant att förutsätta att det är alla andra det är fel på - jag menar den enda jag kan ändra på är ju mig själv och det är svårt att utvecklas i blindo...

Så jag släpper taget... ännu mer för jag hade redan släppt mitt krampaktiga kontrollbehovstag om dig, men nu vecklar jag upp handen som omslöt dig försiktigt men stadigt som en fågelunge med våldsamma hjärtslag... Nu sitter den på min uppsträckta handflata och jag håller andan och väntar på det oundvikliga ögonblicket när vingarna sträcks ut och den flyger iväg... vad kommer att hända? En spindelvävstunn tråd av hopp knöt jag (eller du?) i alla fall och jag undrar om den kommer att hålla... och i så fall - hur länge?

Myrsteg hit och myrsteg dit...

2010-08-05T19:11:00.002+02:00

...jag har vandrat i cirklar, gjort långskånkiga giraffskutt i full fart framåt och panikinbromsningar, sötaste SMSen och ignorerade telefonsamtal, otålighet och ont i magen blandat med totalt lugn och rysningar av välbehag... det enda jag inte gillade var ovissheten och den är stillad nu... jag menar jag vet inte vad som kommer att hända eller hur länge det händer men jag vet ATT det händer - och det räcker!! ;)

Mjau!

2010-07-08T12:06:00.002+02:00

Lillskrutt 5,5 år:
-Mamma jag vill skriva "Mjau"!
-Ok, först "M".
- Sen då?
-"J"
koncentrerad tystnad
-Neeeeeeee!!!!!!!! det blev en femma...

Kokosdoft - ok eller bara kliché?

2010-07-07T21:14:00.002+02:00

Känner då och då doften av kokos på stranden, det hör liksom till på sommaren och minns den kokosdoftande oljan från min barndom när vi tyckte att SF 10 var sjukt högt och man använde om man var helt kritvit och åkte till mer sydligare breddbrader... det är nostalgiska minnen från en svunnen, oskyldig tid när man inte fick hudcancer... hittade någon slags doftgrej med kokos i nån affär jag REAshoppade i och funderade - Är det ok eller helt kliché att dofta kokos?

Vet ni hur snygg jag är?

2010-07-07T21:02:00.003+02:00

Idag är jag i alla fall sjukt snygg... ja t.o.m. vacker skulle jag vilja säga, inte så konstigt - jag är ju så förälskad man kan bli och har sovit gott ("i natt verkade du ialla fall kunna sova, du snarkade nästan på en gång" fick jag höra) bredvid honom, sen har jag varit i solen någon timme och nästan fått färg (precis sådär perfekt - kommer att bli brun i morgon) och när jag tittar mig i spegeln i hissen när jag åker upp och ner en himla massa gånger som man gör när man har tvättstugan och ser mig själv så inser jag att jag inte bara duger, inte bara är ok... utan fantastisk! Och om det inte fungerar så är det inte mig det beror på, jag har fått krav ställda på mig och levererat, jag har svarat på kommentaren "Jag förväntar mig ingenting" med "det borde du kanske göra" och fått höra från flera personer att han verkar vilja "något"... Och sättet han ser på mig och ler mot mig... wow! Jag hoppas bara att han inser det, hur jävla bra det här kan bli om han bara bestämmer sig för att vilja och våga... men än så länge smyger vi oss fram med yttepyttebabymyrsteg - fatta hur frustrerande det är! :)

Gravid-epidemi?

2010-07-03T10:23:00.002+02:00

På två dar har två lite löst bekanta meddelat att de väntar tillökning igen! Jättekul eftersom den ena försökt i 20 år och har två adopterade barn och den andra försökte länge med sin första... lite wow-känsla och samtidigt så kryper det lite avundssjukt i äggstockarna - även om jag väldigt nöjd med mina två gulleskruttar så finns det ju en liten, liten outtalad dröm någonstans om att göra det där med bautamage, foglossningar och illamående, sömnlösa nätter och kolik osv. en gång till... men inte på egen hand såklart och frågan är ju; Kommer jag ens att hinna träffa och stadga mig med någon som jag vill skaffa barn med och som vill skaffa barn med mig innan det är för sent för den biten? Fast det är ingen stor fråga... men en liten, liten fundering någonstans i bakhuvudet som dyker upp med ägglossningen och när jag ser såna där små söta knyten... eller när jag bakar paj med sötaste systerdottern... :)

Tinade fötter?

2010-07-02T22:24:00.003+02:00

Ingen aning, men en ev. överenskommelse om yttepyttemyrsteg har uttalats...

Jag filosoferar över tandborstar...
och undrar om det är en slump att jag vid två skilda tillfällen har hört mig själv säga "Oroa dig inte, jag fångar dig om du faller!"

Varför får de så kalla fötter?

2010-06-28T20:47:00.005+02:00

Ja eftersom jag misslyckats upprepade gånger känns frågan befogad - det har varit killar jag träffat bara för en promenad hand i hand genom sommarnatten; han är numera gift med en tjej som det hävdas att han skulle ha träffat just den natten... men jag då...? Och även lite längre - tänker inte nämna några namn jag erkänner att jag har tänkt tanken "Men om det hade hänt oss istället - vad hade hänt då?" (förlåt vännen men jag har tänkt så! det är orättvist mot dig men jag har tänkt tanken!)

Och uppenbarligen har jag något visst som fångar männens intresse både initialt och en kortare period framöver... men sen då? Varför får de så kalla fötter så plötsligt? Vad är det för fel på mig? När inte ens superhjältestyrkan hjälper...?

Livet är så skört...

2010-06-27T22:24:00.003+02:00

Det är så svårt att förstå, jag har varit så lyckligt lottad att ingen nära person har dött, jo min morfar - men han var så svårt sjuk och "döende" så väldigt länge, att hans bortgång visserligen var en stor chock för oss alla men inte kom som en överraskning.

Jag har, mot alla odds, firat en helt underbar midsommar och det väldigt mycket tack vare ett par släktingar som visserligen inte är några "genetiska" släktingar utan vi är väl ingift ingifta... typ... Det är inte i allas hem man kan kliva av bussen, ropa "hej" in genom dörren får en kram och sen bli ställd att rensa kantareller och så känner man sig helt hemma... och på samma sätt är det inte på alla ställen man kan kan ställa frågan "ska vi gå in i buskarna och skjuta lösa skott tillsammans?" till värdinnans man utan att det skulle missförstås å det grövsta (jag tyckte dock att smygandet i buskarna tog för lång tid och gick och gosade med ankungarna istället - men jag var förberedd på smällen som fick de andra att hoppa högt). Men hos detta underbara par är det på det sättet...

Vi firade alltså midsommaren med både salut, öl, nubbe, sill och potatis och jordgubbar och allt som hör till och även ett helt underbart kvällsdopp i solens sista strålar - en del hade barn med sig, en del av oss hade en ölburk i handen och en del körde bil - allt gick sansat till, vi skrattade, duellerade i att skvätta vatten, och med snuskiga kommentarer om våra respektive kroppsdelar och hur de reagerade på det kalla vattnet...

Midsommardagen tillbringades med en spade i handen, planterandes diverse grönskande saker tillsammans med lillasyster och hennes familj och hux flux dyker två galningar med motorsågar upp och börjar spontansåga ner lite träd i skogen runt huset - antagligen mest för att det var kul, det sista jag såg av denna levnadsglada man var när han öste upp sallad i sin soppskål för att praktiskt nog spara lite disk åt oss...

Det som förvånar mig är att alla runt om kring mig tyckte att han var så konstig, lite för mycket ja kanske lite smått galen t.o.m. och att de först nu när de lärt känna honom närmre efter 10 års bekantskap börjat att uppskatta honom? Jag fattade honom på en gång samtidigt som jag fattade tycke för honom, jag har aldrig som min familj gjort, undrat vad hon såg hos honom, han vann mitt hjärta (ja ja läs nu inte in något annat än vad jag menar!) första gången han dök upp på någon tillställning och vi prövade varandra genom att kasta snuskiga skämt och antydningar till varandra och båda drog nog slutsatsen att den andra var godkänd :)

Idag åkte han, till samma sjö som vi alla gjorde på midsommarafton, och badade med sin fru, en helt vanlig solig söndagseftermiddag som så många andra där också gjorde. Tyvärr hjälpte det inte att de inte var ensamma och att hjälp tillkallades snabbt efter att han fått kramp när han simmade.

Hur kan någon bara inte längre finnas till?
Som min syster chockat sa Hur kan det vara så, han var ju här i går, träden han sågade ner ligger ju kvar här som bevis?

Livet är så skört - så har ni någon ni tycker om, glöm inte att tala om det för denne. Och oavsett hur man försöker att skydda sig från att bli sårad så är man aldrig skyddad mot det... så det är ingen ide att safea!!

Storskrutts aha-upplevelse :)

2010-05-05T20:30:00.001+02:00

Men alltså mamma, jag trodde man var tvungen att vara gift för att kunna få barn?

Gullegryn jag har !!

2010-05-02T19:26:00.004+02:00

"Mamma - det är mycket roligare att vara på Skansen än att åka tunnelbana. Men det bästa är att komma hem igen sen."

Kan man annat än att smälta?

Så gjorde jag det igen...

2010-04-30T21:23:00.003+02:00

Ahhhhh vad pinsamt!!
Det kunde dock ha varit värre, för jag upptäckte det i tid...
Som en del som vid något tillfälle delat badrum med mig vet så snurrar jag upp håret på huvudet i någon slags tofs/knut när jag duschar... oftast sammanhållet med en hårsnodd - men de får ju som bekant väldigt lätt fötter och försvinner. Trött som jag är på morgnarna så improviserar jag med det som finns inom armlängds avstånd - ofta tar jag ett par (rena såklart) trosor, vilket har roat vissa omåttligt (och även deras vänner de spritt historien till)... Idag var det ett par blommiga bikinitrosor som hängde i badrummet som inte hann undan (fungerar för övrigt ypperligt som hårsnodd - bara så ni vet!!)

Duschade, morgonfixade allt, drog på mig en mössa och så iväg till dagis med lillskrutt... på dagis skulle hon "pilla i håret" - vår lilla "lämna-ritual"... så jag tar av mig mössan och drar loss... ett par blommiga bikinitrosor!!

Vilken jäkla tur!!

Att det hände på dagis och inte på typ fredagsfikat på den extremt seriösa juridiska bokhandeln... de som skruvade nervöst på sig när jag hade en av storskrutts döskalleT-shirts på sig hade väl dött i så fall...

Gå inte på möte...

2010-04-28T19:42:00.006+02:00

och om du gör det se då till att:
1. Boka mötet så att du har mer än en timme på dig om du inte absolut vet om att det inte tar längre tid.
2. Om du bokar mötet så du bara har en timme på dig - se då för 17 till att du har koll på tiden... och om du inte är en van mötesmänniska utan i vanliga fall sitter vid din dataskärm med en klocka nere i högra hörnet så har du inte koll per automatik... (ställ ett alarm!!)
3. Om tidigare punkter har misslyckats - se då till att någon påminner dig om tiden, gärna innan du är försenad.
4. Om du nu lyckas missa alla ovanstående punkter, drick för i h-vete inte en hel mugg kaffe under mötet för du hinner inte kissa när din chef lite försynt frågar om inte du hade behövt gå för en kvart sen?! Det är ytterst plågsamt att först springa till tunnelbanan, sen åka tunnelbana, byta tunnelbana och sen springa uppför rulltrappan och till dagis när du är kissnödig... Och ännu plågsammare att sen gå hem - speciellt om ditt äldre barn evisas med att säga med hypnotisk röst "Försök att inte tänka på ett vattenfall" hela jävla vägen hem
5. Och om nu allt misslyckas - för du är ju inte van vid möten - se till att ha ett äldre barn som kan gå till dagis och stå utanför det låsta dagiset med sitt yngre syskon när du kommer med andan i halsen och droppar i ... tja vi lämnar den biten... rusandes från tunnelbanan...

Mitt nästa möte är på tisdag förmiddag nästa vecka - se jag har redan lärt mig!!
Om nu någon bara kan lära mig hur man förhandlar priser och sånt med inköpare så kommer jag nog att klara det här jobbet bra!

fotnot: jag skrev först rilltalla istället för rulltrappa - hur knäppt blev inte det?

Jag vill inte prata om vädret längre!!

2010-04-23T21:17:00.002+02:00

;)
Jag vill provkramas!!
Men jag är för feg för att säga det... för jag vågar inte tro på att han vill samma sak...
hur löser jag det här nu då?

spännande fortsättning följer... förhoppningsvis...

Det är mycket vardag nu... :)

2010-04-21T07:19:00.002+02:00

Och förvisso gillar jag vardag - tro inget annat!! Men nu skulle jag behöva göra något annat än bara vakna, jobba, rodda gulleskruttarna och sen trilla i säng... Nåja en dag vips är de tonåringar och då jäklar!! ;)

Förändringar är en bra sak eller...?

2010-04-05T10:51:00.002+02:00

Som vanligt när jag påbörjat såna här förändringar så ställer jag mig frågorna - Hjälp vad har jag gjort, hur kommer det här att bli? Jag skulle ju fortsätta som förut och låta naturen ha sin gång... tänk om det inte blir bra - och vad händer sen?

Men jag tröstar mig med att det kommer att bli jättefint, jag påminner mig själv att jag gillar ju att vara rödhårig, det passar mig och jag är så mörk att det ändå inte blir så dramatisk förändring... och följa naturens gång och bli naturellt vitstrimmig - tja det finns nog tid till det med :)

Den enda funderingen som blir kvar är; Skulle jag har tagit mahogny istället för koppar? Och det får jag svar på snart... och det är ju inte värre än att det går att ändra på...

Och så tänker jag på dig...

2010-04-01T18:43:00.004+02:00

Jag har en kollega som jobbar nere i bokhandeln, han är jättetrevlig, ler mot mig, hälsar ofta och pratar massa med mig, är charmig, lagom gammal, snygg och väldigt väldigt gift... så nej jag avhåller mig från att flörta med honom - det var inte dit jag skulle komma...

Men - han får mig att tänka på dig... på ett helt ologiskt sätt!! När jag skuttar ner i bokhandeln (vilket jag gör sisådär 10 ggr om dan i olika ärenden då mina chefer har sitt kontor där nere) så brukar han väldigt skämtsamt fråga med "expeditröst" om det är något han kan hjälpa till med... och då börjar jag alltid att skratta, för jag tänker då på en barnsång... det bara bubblar ut mig - det går inte att stoppa för jag får lust att brista ut i sång och fråga Kan man möjligen köpa en lagbok här?... Givetvis skulle inte han svara Nej tyvärr, nej tyvärr...

Men det skulle du... du som brister ut i sång titt som tätt...
Och därför börjar jag tänka på dig när jag ser honom... och han liknar inte dig det minsta ens...

Fan vad jag är sjuk i huvudet!! :)

Om du skulle komma dit och sjungande fråga det - så lovar jag att jag skulle svara, sjungandes - trots att andra människor skulle höra mig!!

Vipp på rumpan affärn

Jag mot stöket - vem ska vinna?

2010-03-30T12:52:00.003+02:00

Eftersom dagis ringde och sa att lillskrutt var sjuk samma sekund jag satte min fot på kontoret och jag med andan i halsen en 45 min senare hämtade en glatt fruktknaprande och pigg 5-åring på dagisgården och Fröken Bovary strängt förmanat mig om att jag inte borde städa när jag är ledig i påsk så tänkte jag kavla upp ärmarna och gå i närkamp med stöket nu efter lunchen. (Så fort jag läst diskussionen om julmust vs. påskmust kryddat med liknelser om sex).

Lyssnar på någon spotifylänk postad på FB av en kille från norr vars enda uppfattning jag har om hans utseende är att hans mun ser trevlig ut, men musiken är bra...

Samtidigt kanske jag borde städa ut lite gammalt skräp från hjärnkontoret med?
Varför får han bestämma enhälligt att det är slut - jag borde få ha vetorätt på att vi skulle ha fortsatt!

Mamma, var du bra på pingis när du var ung?

2010-03-28T18:12:00.003+02:00

Hjälp!!
När jag var ung?
Betyder det att jag är gammal nu?
Om jag inte är ung längre alltså?
Jo jag såg både trött och gammal ut igår i spegeln och var hemma och i säng kl 1 efter utgången, men jag har faktiskt börjat ett nytt jobb och trodde bara jag var utarbetad efter 1:a vackan där. Och jag har sen 10 år tillbaka en massa vita hårstrån, men det trodde jag berodde på generna - mormor var ju helt vithårig innan hon var i min ålder och både mamma, syrran och kusinerna har ungefär samma mängd vitt som jag... men ok då - det kan ju bero på att jag är gammal!

Hmmm - var det därför jag inte kände för att gå på dejt med den där journalisten? För att han sa att jag var gammal? Jag kanske borde sluta haka upp mig på såna petitesser och vara tacksam för att någon ens vill då på dejt med mig? Jag menar jag som är så gammal och så... ;)

Men jag känner mig inte gammal, de flesta som träffar mig och inte vet hur gammal jag är gissar på 5-10 år yngre än mina 35 år (mina fantastiska gener och det faktum att jag inte orkar ligga still i solen så länge åt gången har uppenbarligen skonat mig från rynkor), jag tycker det är liiiite roligare att kliva in på HMs tonårsavdelning än någon "tantaffär", jag bär utan att tveka trosor med Hello Kitty på och ja... jag vet inte...

I ett program på 5:an så hävdas det ju att 40 och frånskild är det nya 20 - kan man i perspektiv till det hävda att jag är 35 på väg att bli fjortis igen?

Ok... det var droppen...

2010-03-22T21:30:00.001+01:00

...jag ska inte sätta min fot på en nätdejtingsite igen!! Påminn mig om det va är ni gulliga!! IRL får det bli... Var finns det singlar att snubbla över ute i verkliga världen? Det känns lite "on the edge" att knata upp till random snyggingar i tunnelbanan och fråga om de är upptagna eller inte... ;)

På jobbet är alla stadgade och seriöst - en gång räcker!!

Min. Fot. Gör. Ont.!

2010-03-22T19:18:00.007+01:00

Det är straffet för att jag prioriterade att inte köpa skor den här vintern - knatade runt i de från förra vintern och nu är de helt utslitna och höger fot gör skitont!! Det fåniga nu är att jag har råd att köpa skor - men hinner inte!! Ska försöka övertala mig själv att det är viktigt med nya skor så jag tar mig tid - de gamla åker dock i soporna nu!! Får bli basketdojjorna!

Jag vill ha såna här:

eller såna här:

bara för att det inte fanns såna färger när jag var tonåring!!

Bolibompaöverdos...

2010-03-18T14:29:00.002+01:00

:)

Jag tror bara att det finns en konstant mängd energi - för lillskrutt är helt tossigt energisk och jag känner mig helt dränerad... hur överförs då energin - osmos? Eller så är det helt enkelt all gammal oro som släpper och en massa ny oro som kryper in i mig...

Dream a little dream...

2010-03-16T19:19:00.002+01:00

Jag drömmer tydligen mer än vad jag har trott tidigare - det har i alla fall min dåliga nattsömn de senaste månaderna avslöjat, för när jag vaknar sådär ofta så minns jag drömmarna.
I morse ringde väckarklockan väääääldigt lägligt... he he... jag menar annars brukar den ju ringa så att man inte hinner med det roliga ;)
Minns i alla fall det du sa om att älska med någon och att personen i fråga inte behöver vara närvarande - idag förstod jag verkligen vad du menade!! *rodnar lite*

Oväntade saker som gör en glad!

2010-03-16T15:26:00.004+01:00

Att jag numera är "jourhavande kompis" och blir uppringd och ältad för och kan ringa upp och älta för.
Att kusinen så självklart kom och hjälpte till när jag bad om det.
Att Lillskrutt som är blyg och tillbakadragen just nu skrattande slängde sig runt nämnda kusins hals och glatt vinkade hejdå till honom när han gick.
Att jag fick en vänskapsförfrågan på FB från en total främling som verkar vara hur trevlig som helst.
Att killarna på jobbintervjun faktiskt verkade intresserade av att anställa mig!

Jag är ljudlös!

2010-03-16T14:38:00.002+01:00

Vilket öde, ena sekunden kommer det musik ur min dator och nästa så är det enda som hörs surret från fläkten... Jag behöver verkligen ett jobb nu, trasig TV, trasig microvågsugn, trasig dammsugare, trasig dator, trasiga skor...

...trasig själ och trasig hjärta med kanske?

"Jag vill se in i framtiden..."

2010-03-14T19:21:00.000+01:00

"... därför hämtar jag havregrynen!"

kryptisk Lillskrutt, 5 år

Väder, sol, pollen och enkla lösningar!

2010-03-13T12:00:00.001+01:00

Detta är ett återkommande scenario i mitt liv:

Jag börjar känna mig trött, som om jag lever inne i en bubbla, jag nyser, ögonen kliar och det kittlar i halsen... men ingen förkylning bryter ut... Vad faen är det som händer! tänker jag då... Och börjar analysera; Solen skiner... det är mars månad... snart är det påsk...
Vänta det är ju vår!!
Duh (Homer Simpsson-moment)

Plockar fram asken med de små blåa pillren... sväljer ett och hoppas på att känna mig som en vanlig människa snart igen... :)

Jag älskar våren, skulle den finnas i en pollenfri version skulle jag älska den ännu mer!! ;)

Enkla lösningar!

2010-03-13T11:54:00.000+01:00

Varför göra saker mer komplicerade än de är?

Inte bara jag funderar över Universum.

2010-03-12T18:56:00.000+01:00

Konversation från FB, bland annat mellan den något osannolika kombinationen min fd. hyresvärd och min FwBs ex-sambo:

*En filosofisk liten tanke: Om universum är oändligt då existerar också allt....Kanske därför allt som mäniskan i sin fantasi hittar på alltid blir verklighet förr eller senare.

-Hej bror, tror du å jag lirar på samma planhalva här

^Förutsatt att universum är oändligt och att tiden alltid funnits och alltid kommer att finnas, så kommer allting som kan hända förr eller senare att hända - eller har redan hänt...

*Rumtid är ju lokal lägesenergi, kanske....

-Och energi kan aldrig förstöras - som någon sa, ur ett kosmiskt perspektiv spelar det ingen roll om människan lyckas spränga planeten i bitar - det är bara en omfördelning av energi.

Vårkänslor!!

2010-03-12T18:39:00.000+01:00

Det måste bero på vädret, sol och små plättar med barmark som acompanjeras av fågelkvitter och takdropp. Och ett trevligt möte iofs... och att jag tvingat mig själv till att blogga igen i ett försök att hålla liiiite liv i kreativiteten i alla fall, och det verkar ju rulla på... eller hur...? ;)

Och på väg till dagis händer det - jag börjar skutta nerför trappan som numera är hal av rullande grus istället för is, solen skiner som sagt och jag inser att det är fredag... och istället för att tänka att tjoho jag ska tvätta (för tvättstugan är ju helt tom på fredagskvällar såklart) så känner jag att jag vill gå på fest, dricka sötsliskig cider, och jag vill inte göra det ensam - antingen vill jag gå med en kompis eller dejt...

Och jag vill få vara kär!!

Because I'm worth it.

;)

Spelar alla spel?

2010-03-12T08:05:00.001+01:00

Även de som så noga framhåller att de inte gör det?

Shot through the heart, and you're to blame
You give love a bad name
I play my part and you play your game
You give love a bad name

Ett SMS

2010-03-11T19:15:00.000+01:00

Från en annan avsändare
Fåordigt som vanligt
Fika eller inte fika, det är frågan...?

2010-03-11T19:05:00.001+01:00

When I shined you were ready to glow
When I ran you were moving too slow
When I stayed you were ready to go

And I know and I know
I know what to know but all you needed was to say good bye
And I say and I say
I say and I pray cause this love will never walk away

2010-03-11T15:54:00.000+01:00

I want to turn you on, turn you up, figure you out, I want to take you on

The fool might be my middle name
But I'd be foolish not to say
I'm going to make whatever it takes,
Ring you up, call you down, sign your name, secret love,
Make it rhyme, take you in, and make you mine

Trött...

2010-03-10T20:52:00.000+01:00

Och saknar
Och är trött på att sakna
Och trött på att inte vara saknad
Och trött på att bara prata om vädret

Att sova hjälper bara mot det första
Läker tiden resten?

Du fattas mig...

Solen skiner... det droppar från taket och snart...

2010-03-09T15:48:00.000+01:00

...snart går ansökningstiden till universitetet ut och jag ställer mig samma fråga som jag gjorde förra året; Vad vill jag bli när jag blir stor?

Jag har inte funnit svaret ännu trots en hel dag i sängen (insåg att det inte bara var Lillskrutt som var krasslig) och Winnerbäck på Spotify ... men däremot har jag någon slags vision, en konstruktion?, inget hugget i sten utan mera flexibelt men ändå... ett mål? en möjlighet... en insikt om mig själv? (detta kan säkert vara flummigt feberyrslande och akut koffeinbrist) men eftersom mina storstilade planer gick så totalt i kras förra gången så vågar jag nog inte tro på något... ännu... men - solen skiner, det droppar från taken och det kommer nog att bli vår igen, det kan jag nog lita på... :)

Namn, förkortningar, semantik?

2010-03-09T10:36:00.000+01:00

Läser i en av de där bloggarna jag läser ibland om vad vi kallar varandra för, smeknamn eller bara nerförkortat till första bokstaven i namnet... jag vet att jag har varit det för dig, mitt förnamns första bokstav uttalat lite nasalt, det berättade du för mig i telefon en gång... min bokstav är för övrigt din bokstav med, och vi delar nästa bokstav med, våra förnamn står i ett alliteratoriskt förhållande till varandra skulle man kanske kunna säga? Och trots att vi bokstavsrimmar på varandra så har det ingen betydelse, det är bara sånt där man intalar sig när man är sådär kär och galen som jag (vi?) var då.

Så förundras jag även över vem du är för andra människor, ditt efternamn och även om det är gulligt och udda och roligt att uttala så känns det ändå så prepubertalt grabbigt att kalla varandra för sina efternamn att jag aldrig kunnat förmå mig att ens tänka på dig som det. Nej i mina tankar är du du, du är ditt leende, dina ögon, ljudet av din röst, vinkeln på ditt käkben, dina underarmar som blir fräkniga av vårsolens första strålar, du är känslan av din hud mot min, du är dina smekningar över min höft, orden du viskat mitt öra, din tunga i min mun... du är även din osäkerhet, dina demoner och en hel massa andra saker för mig... och allt det ryms i ditt namn - jag undrar om det hörs i min röst hur vacker du är när jag uttalar det?

Idag ägnar jag mig åt förkortningen VAB...

Får man bli lite less, litegrann bara?

2010-03-09T09:00:00.000+01:00

- inte sådär att man hivar ut datorn genom fönstret och överväger att gå i nunnekloster utan bara så att man lyfter ett förvånat ögonbryn, skakar på huvudet och undrar hur en del människor fungerar...?
För jag är tyvärr inte så naiv att jag tror att en inaktiverad profil och total tystnad från samma håll betyder något positivt för min del...

Fegt
Suckar

2010-03-06T10:19:00.000+01:00

Paradise and catastrophe, they go side by side...

Does this mean we’re on shaky ground?
I’m happy when you’re around
So let’s not put our feelings at bay
I love you in a different way

2010-03-06T10:13:00.000+01:00

I don't believe that anybody
Feels the way I do about you now

Törnrosas gröna huvud.

2010-03-06T08:34:00.000+01:00

Det här är Törnrosaslottet, man ser inte henne för hon ligger på en grön kudde och då ser hennes huvud grönt ut... Lillskrutt, 5 år

Solen skiner!!

2010-03-05T16:17:00.000+01:00

Och när jag nyss loggade in på den kö jag behöver uppdatera med jämna mellanrum så påpekade den för mig att jag inte behöver logga in förrän i juni nästa gång - och jag tänkte; Har de ändrat till en gång i halvåret? tills jag kom på att det är ju bara tre månader tills dess!! Och så associerade jag raskt vidare till diskussionen jag underhåller med den blåa kakaduan någon annanstans på nätet om att leva i nuet gentemot i en framtidsdröm... mer om det senare...

Så gick det nästan en månad till...

2010-03-05T14:29:00.000+01:00

Minnets förmåga är fantastiskt. Och nu menar jag inte något ironiskt om att jag inte har skrivit på evigheter, jag har haft annat för mig, mycket tankar istället... utan vad man minns och hur, och hur det känns... Nästan ett år sen blir det nu va? Det gör inte aktivt ont längre, jag mår inte längre illa när jag passerar stationen jag förut gick av på och bytte till bussen till dig, det molar till lite i magen, som magkatarr som gör sig påmind men det går bra, muskelminnet vill att jag reser mig upp och kliver av tunnelbanan, men jag hindrar mig, fötterna hittar dock vägen själv om jag låter dem och bussnumret finns för evigt inpräntat i mitt minne.

En sak slog mig för ett par dar sen (på väg hem från en lyckad dejt), det finns inget jag vill byta ut hos dig, det förvånade mig, jag hade passerat den ödesdigra tunnelbanestationen och funderat på den gångna kvällen och tänkt att åhhh - det där var riktigt bra med honom, men det där skulle kunna varit lite bättre... och så gick tankarna till dig och jag lekte med tanken att rusta dig annorlunda... tror faktiskt att det var hans kyssteknik jag begåvade dig med - men det behövdes ju inte, du är ju redan den vackraste och mest kompletta människa jag känner... problemet är ju hur jag hittar en sådan igen? Går det ens? Eller är mitt öde nu att nöja mig resten av tiden?

Och så kommer frågan igen, vad gick fel? Och så bränner de förbannade tårarna innanför ögonlocken... igen...

Velar hit och dit...

2010-02-11T10:55:00.000+01:00

Oups ... inte skrivit något på evigheter märker jag, energinivån har varit så lååååångt nere under markytan att jag inte vågar tänka på det - men idag skiner solen!!
Funderar på att börja på en helt ny blogg, börja om på nytt, kapa banden med det gamla... men vi kan ju ändå inte radera det som hänt tidigare - eller hur? Så jag skriver här ett litet tag till i alla fall.

Idag är funderingen hur man går vidare? Uppenbarligen är det inte min grej och jag märker att jag inte vågar tro på något alls längre, inte på mig inte på andra inte på min magkänsla inte på vad andra säger om sina känslor - jag kan inte tolka signalerna längre. Jag borde vara himlastormande glad, helgens besök fick mig att ta ett sånt där enormt utvecklingssteg framåt och samtidigt känner jag mig enormt förvirrad fortfarande... va!!!??? liksom. Och jag som vandrade runt som en tonåring på små rosa moln i förrgår vet ändå inte vad jag ska tro - javisst lika galna känslor som för en sisådär 12 år sen... men sen då? allt det praktiska? och vad vill han? egentligen? och vad vill jag???!!! Det känns som om att målet borde vara högre ställt än att bara komma innanför någons byxor när priset kan bli så högt som det kan - och JA jag vill... men vill han? Den här gången är det fan inte jag som har pushat mest... men min tillit till andra och mig själv känns som bortblåst och jag känner mig bar sur och bitter... och samtidigt så vill jag ju ha den andra personen... ändå... fortfarande... trots allt... det som inträffat och kommer att hända har inte ändrat någonting alls... egentligen... det finns oändligt mycket plats i mitt hjärta - det är något jag har lärt mig om mig själv.

Så...
jag vill ha en sista chans
så jag säger det rakt ut
Jag vill ha dig nu
som jag hade dig förut

Men...
hur ska man älska nån som har älskat nån förut?

Och:

Och jag låtsas inte gilla din musiksmak! ;)

Dagens visdomsord?

2009-09-20T11:28:00.000+02:00

Upphittat på en blogg under mitt planlösa surfande med många sidosprång...

Det man älskar ska man släppa.
Om det kommer tillbaka, så var det rätt.
Om det blir borta så var det fel.
Kärleken och att jag Älskar har inget med det att göra.

samma blogg visade "dagens tarotkort":
7 Stavar:
I dag försvarar du det som är ditt.
Du gör stora försök att slutföra ett projekt eller behålla ditt jobb.

ligger något i det...

I en 4årings tankar

2009-09-07T19:48:00.000+02:00

Tillbringade en timme i lekparken med lillskrutt igår och provade på att se världen genom hennes ögon...

-Mamma, katter äter bara kattmat, inte rått kött.
- Men de fångar ju möss, det är väl rått kött?
*funderar*
- Nej mamma, det är skinn... Och kyckling!!

- Mamma, har tandtroll starkare tänder än jag?
- Jaaa (jag tvekar lite för jag vill ju komma på ett pedagogoskt svar) det har de...
- Mamma, kan tandtrollen äta kyckligben?

Älskade gulleskrutt med en kyckling i koppel och en liten dinosaurie i fickan...

2009-09-07T19:47:00.000+02:00

You can erase someone from your mind. Getting them out of your heart is another story.//Eternal sunshine of the spotless mind

Ett steg tillbaka...

2009-08-15T22:21:00.000+02:00

För ett år sen flyttade jag till min första egna lägenhet - trodde ALDRIG att jag någonsin skulle ta mitt pick och pack och flytta tillbaka till exet!!
Riktigt så är det ju inte nu heller... jag förvarar mina saker i ett rum där - och även mig själv några nätter i veckan - men inte fan BOR jag där!! Det här var inte vad jag hade planerat eller hoppats på, men jag har fått inse att för att bli helt självständig så måste jag just nu paradoxalt nog ge upp min självständighet... Jag tar djupa andetag och räknar till 10 lååååångsamt många gånger varje dag - måtte jag hitta en lösning på det här snart, innan jag mördar honom :)
(men det är bara 2 månader innan jag tar ett jättekliv framåt i processen och redan veckan som kommer hoppas jag på besked om ett annat stooooort steg framåt med)

Men som en av mina många goda stödjande nätvänner fick mig att inse för några månader sen när hon citerade Marie Fredriksson:
"Ett steg tillbaka / kan va' ett steg fram"

Har kommit till flera inte egentligen förvånande insikter, eller kanske mer en sammanfattning av insikter som kommit gradvis det senaste året, frågan är hur jag kommer vidare där nu - antar att samma devis kan appliceras där med...

Trött och med värkande kropp och aningens stress (måste jobba bort stressen, men jag vet ju att den hänger samman med allt annat) över uppsatserna... kan inte alla barn som ska sova här i natt somna snart?

Göra annat,

2009-07-11T10:27:00.000+02:00

än det man ska...
Det är jag bra på! :)
Så medan paniken över att jag behöver plugga och skriva uppsatser (om än "miniuppsatser") till tre böcker (varav en inte existerar - slut från förlag typ) så fastnar jag i en massa annat - och då menar jag inte "leka med barnen, laga middag, hitta någonstans att bo", sånt måste ju oxå göras... Men jag har väl inte läst så mycket andra böcker på evinnerliga tider...

Jag inser plötsligt när jag gett upp att traggla mig igenom marknadsföringstermer samtidigt som lillskrutt ropat mamma, mam-ma.... maaaaaammaaaaa var 5:e minut sisådär och bytt till något mer lättläst som jag inte behöver koncentrera mig på att jag poff - läst 100 sidor på samma tid som jag ta mig igenom 10 sidor (fast jag antecknar och försöker lära mig samtidigt då såklart) i Kotlers bok... visserligen är sidorna mindre i romanerna men även texten är ju mindre så det borde ju vara ungefär lika mycket information...
Uppenbarligen behöver jag träna på att få upp - inte läshastigheten, utan snarare självförtroendet och koncentrationsförmågan när jag pluggar - fast efter ett glas vin igår gick det strålande att plugga medans maten låg i ugnen, vet däremot inte riktigt hur inläradet gick *fniss*

...men då föddes tanken; Varför skrivs inte studielitteratur i romanform?! Tänk att på något sätt sammanföra all terminologi och argument med ett spännande mord... eller en sliskig kärleksberättelse; Tänk att höra hjälten viska i örat på personen denne ska förföra, saker som Kundtillfredställelse (lätt sidohopp - antingen är jag svältfödd eller miljöskadad... men nog 17 låter det ordet... snuskigt...?), redogöra för Implementering och kontroll samtidigt som denne löser ett brutalt mord eller kommentera någons leendeindex... blev du inte helt övertygad...? Tänk dig så att vi tar det ytterligare ett steg - vi placerar det hela på vita duken och låter Brad Pitt flörtandes lära ut detta... ;)
Ha ha ha... tror jag faktiskt lärt mig något ändå av det jag läser - detta svammel är faktiskt ett exempel på hur man skapar en produkt genom att vara kreativ - man tar någons problem och hittar på en lösning... och säljer den... nu tror jag väl inte att just detta skulle ha någon större framgång... men ändå...

Nåja, jag tog ytterligare ett glas vin igår och stillade min hunger med lammkött...
Idag ska jag fortsätta pluggandet... Relationsmarknadsföring... relationskapital och relationsprotokoll ; "Företaget behöver agera snabbt och reparera viktiga relationer som håller på att försämras"... det ni... det kan man applicera i andra sammanhang med...

Kul mail från lillsyrran:

2009-06-25T01:11:00.000+02:00

Meddelande från marknadsavdelningen:
Låt oss reda ut begreppen en gång för alla. Folk frågar ofta vad marknadsföring är. Nu ska jag förklara:

Du är tjej och ser en snygg kille på en fest. Du går fram till honom och säger: "Jag är fantastisk i sängen". Det är direkt marknadsföring.

Du är på fest med massa kompisar och ser en snygg kille. En av dina kompisar går fram till honom, pekar på dig och säger: "Hon är fantastisk i sängen". Det är annonsering.

Du ser en snygg kille på ett party. Du går fram till honom, får hans telefonnummer. Nästa dag ringer du och säger: "Hej, jag är fantastisk i sängen". Det är telefonförsäljning.

Du ser en kille på en fest, slätar till klänningen. Du går fram till honom, häller upp en drink åt honom. Frågar: "Får jag?" Lutar dig fram, låter dina bröst nudda hans arm, rättar till hans slips och säger: "Bara så du vet, jag är fantastisk i sängen". Det är PR (Public Relations).

Du är på en fest, ser en snygg kille. Han kommer fram till dig och säger: "Jag har hört att du är fantastisk i sängen." Det är tecken på ett starkt varumärke. (Brand Recognition)

Du är på en fest och ser en snygg kille. Han gillar dig men du övertygar honom att gå hem med din kompis istället. Det är representation.

Din kompis kan inte tillfredsställa honom så hon ringer dig. Det är teknisk support.

En kille kommer in på en fest. Han blickar ut över rummet. Inser att han vill ha alla brudar, så han ställer sig på bordet och skriker: "Jag är fantastisk i sängen!!!" Det är spam.

Extra roligt med tanke på vad jag ska plugga till hösten :)

15/6 2011

2009-06-18T08:57:00.000+02:00

Min dator är ju aningens... hmmm... personlig kan vi väl säga till sitt temperament - för några dar sen gick det plötsligt inte att logga in på Facebook - för deras säkerhetscertifikat *någonting* hade gått ut i december 2010 typ... jag kunde lägga till den som säker ändå men min dator avrådde starkt från det :)

MSN gick inte heller att logga in - där var det tvärstopp...

Tänkte inte mer på det just då men dan efter när jag skulle kolla lite datum så märkte jag att datorn helt enkelt ansåg att det var den 15/6 2011 - klart att inget fungerade då!

Det är lite lustigt att den valde just det datumet - med tanke på att jag om två år den här tiden på året kommer vara klar med min utbildning! (ja om *peppar - peppar* allt går som det ska såklart)... Det fick mig att tänka lite... Var befinner jag mig då - både rent geografiskt och i livet...? Och jag har ingen aning men jag hoppas jag bor på något trevligt ställe med barnen på halvtid och har ett jobb på G som är både roligt och jag kan försörja mig på...

Men jag får väl citera Tom Petty: The future is wide open / The sky is the limit...
För precis vad som helst kan ju hända - det enda jag vet just nu om de närmsta två åren är att jag ska plugga (gissa hur livrädd jag är) och jobba... och hitta lösningar för barnen... resten är ett helt blankt blad - och jag har ingen aning om eller några förhoppningar om vad som kommer att skildras där!

Nu ska jag väcka lillskrutt-murmeldjuret!!

6 veckors konstanta

2009-06-14T11:31:00.000+02:00

blödningar verkar ha nått sitt slut, för nu i alla fall... och jag verkar ha ägglossning... hade helt glömt bort hur det kändes... riktigt trevligt faktiskt... inte för att det har någon betydelse nu, men ändå. Att kliva in i duschen ensam känns plötsligt tristare än vanligt :)

Lägenheten luktar inte illa längre heller, jag gjorde tvål för första gången sen... jag minns inte - 2 år kanske? Tömde flaskorna med eteriska oljor och de med parfymoljor med så nu är det slut, ska för en gångs skull rensa ut och kasta en massa tomma glasflaskor. Gör kanske en liten omgång oparfymerad tvål med yoghurt, honung och havre till mamma med.

Regnet fortsätter att doppa - har tappat räkningen på alla nätter jag somnat till ljudet av regn och alla mornar jag vaknat till samma ljud nu - vad hände med sommaren?

Something is rotten...

2009-06-12T21:05:00.000+02:00

in the state of Denmark -
eller varför man inte ska låta sin 4-åring titta på TV.

Min Lillskrutt är tokig i Leila, hon är besatt av att titta på matlagnings- och bakprogram med Leila, har flera timmar med Leila inspelat som kommer väl till pass regniga dagar och när Lillskutt är sjuk...

Nu senast var det Leila på landet som tittades på intensivt några gånger i sträck - och som alltid efteråt så är Lillskrutt Leila, hon blandar fluffiga kaksmetar och vispar saker krämigt, dukar vackert och ställer till kalas för alla i hushållet, nallar, dockor och dinosaurier inräknat... Den här gången hade programmet handlat om kräftfiske och även hur man grillade räkor... så Lillskrutt ville ha räkor till sina bebisar. Ok då, tre frysta räkor plockades fram ur frysen, jag menar - man ska ju uppmuntra kreativitet, eller hur?

Dessa räkor lektes det med ett bra tag och hux flux dyker Lillskrutt upp och frågar om jag kan tända i badrummet... Javisst, behöver du kissa? frågar jag. Nej, jag ska skrubba räkorna under svansen, kom det inte helt väntade svaret... Ehhhh - jaha tänkte jag och fick syn på de tre räkorna prydligt uppradade på toalocket tillsammans med diskmedelsflaskan, rengöringsspray och nagelborsten... Det tog ett tag innan jag fattade att Leila såklart inte kokade nerbajsade kräftor utan "skrubbade dem under svansen" först. Solklart.

Lillskrutt skrubbade sina räkor så ordentligt så och jag tänkte inte mer på det... tills jag själv skulle på toa och hittar ett räkhuvud i handfatet och en fråga ploppade upp i mitt huvud - var finns de resterade 2,5 räkorna?

Jo de ligger i en leksaksmussla i ditt sovrum mamma förklarade Lillskrutt som om det var det mest naturliga ställe i världen för räkor att vara. Och det gjorde de - I alla fall 3 räkstjärtar låg i en snäckformad sandkakeform på bordet bredvid min. Man behöver inte kunna särskilt avancerad matte för att inse att det någonstans fanns 2 räkhuvuden och man behöver kanske inte ha alltför vild fantasi för att förstå att jag helst ville hitta dem innan de började lukta...

Ett låg under min säng...

Det sista har jag inte hittat ännu...

Hyresvärden ska visa min lägenhet nästa vecka eftersom jag har sagt upp den...

Och det luktar inte helt gott i mitt sovrum

:)

Åka buss

2009-06-08T14:09:00.000+02:00

Idag betalade jag bussen med en hundralapp som förvarats i min byxficka hopvikt först på mitten och sen på mitten igen - ganska normalt förfarande för mig då jag inte har en plånbok...
Busschaffisen reagerade däremot mycket underligt: Han tar under mycket muttrande min sedel med vikmärken och drar upp en 50-lapp ur sin egen växelplånbok samtidigt som han knöglar ihop den som en liten knölig boll runt 10-kr myntet och lämnar över denna skapelse med orden att här har jag att lägga i min byxficka... typ... var alldeles för förundrad över hans beteende för att ta in orden tror jag...

Jisses - hur långt hade han kvar till ett totalt sammanbrott? Vågar man åka buss igen? Ytterligare ett skäl till att sluta det jobbet antar jag... snart, snart, snart...

En rävsax...

2009-06-07T23:51:00.000+02:00

sitter jag i...

Jag vill egentligen ringa upp och höra att allt är bra, höra din röst
MEN
Jag vill inte var efterhängsen utan ge utrymme
MEN
Då tar jag ju en massa plats när jag försöker vara obetydlig... igen...
SÅ
Allt blir bara fel
Det är mitt i natten och och orkar bara inte tänka
SÅ
Jag hoppas allt går bra
Jag mår bra
Och är inte arg eller så...

2 öl -

2009-06-05T22:22:00.000+02:00

och 3 timmar senare beslutade sig de andra mammorna för att åka hem och med öronen fulla med fotbollsmammesnack och baren helt folktom beslutade jag mig för att trippa de få metrarna hem och nu ligger jag i sängen, utan mjukisbyxor förvisso och funderar på te... eller så sooooooover jag bara... får se hur det blir...

men allvarligt... är det normalt att ta yllekappan i JUNI när man går ut och ändå frysa på vägen hem... kl 22??

(
I had no choice but to hear you
...
You're so much braver than I gave you credit for
...
You held your breath and the door for me
...
I am aware now
...
)

Tre önskningar i en...

2009-06-05T19:01:00.000+02:00

Är man mamma så får man kompromissa - så är det bara... Och jag menar; Beatleslåt, Pearl Jam och Svampbob... det funkar ju ;)

Har man dessutom en 4-årig dotter så har man turen att ALLTID ha HelloKitty-plåster att komplettera sin fabulous outfit med...

Nu ska jag iväg för den årliga ölen med mammorna!!

Baby lay down your arms...

Sleeping beauty...

2009-06-04T19:45:00.000+02:00

Lillskrutt vaknade 4 i morse... 4!! och sen skakade hon mig 1 ggr i kvarten tills kl var 7... gissa hur död jag var sen? Precis... men jobba måste jag ju ändå, så när jag kom hem så stupade jag i säng och sov som törnrosa i ett par timmar och insåg när jag vakande att wow - jag har en hel kväll för mig själv!! Men med tjejkompisarna spridda för vinden och jag själv i exil i småstaden och ingen online - vad gör jag? Jo fixar en egokväll med allas våra reservtjejjer - Carrie, Charlotte, Samantha och Miranda, nybäddad säng med 7 kuddar bara åt mig och min blåa jättekopp med te och en skål med frysta hallon iklädd yogabyxorna han avskyr.

Reflektioner idag:

Jag vill verligen inte bo här, jag vill bo DÄR - jag älskar min balkong, jag älskar ljuset men jag gillar inte småstaden... sorry - not my cup of tea, i alla fall inte den här småstaden just nu!
Jag är fan bra på mitt jobb!
Jag kommer antagligen sluta i månadsskiftet...
Jag är jättenervös över antagningsbeskedet till Universitetet som skulle komma nästa vecka - jag är verkligen peppad att börja plugga.
Men vad 17 hände med sommaren? Kom hit och värm mig! ;)

Så barnfri hemmakväll med film och tvätt idag och utgång i morgon (men jag tänker inte sitta ute om det är sånt här väder - där får traditionen ge sig). Och tyskar ska komma och titta på huset i helgen...

Oups - hemmakvällen blev just bättre, inte bara te och filmtittande i nybäddad säng... jag har ju grillchips med!! (med tanke på mängden mat jag ätit de senaste dagarna är nog även chips en bra ide...)

Tre saker...

2009-06-03T21:32:00.000+02:00

...som spökar för mig:

Gula bilar
Grillchips
Gotländskt te

Vad skulle det krävas av universum för att du ska våga?

Höga Berg och Djupa Dalar...

2009-06-03T20:33:00.000+02:00

...är nog en passande beskrivning just nu - var på picknick på dagis, på vägen dit var det solregn, väl på dagis åt vi på vår prickiga filt på golvet - det var isande blåst ute, sen när vi skulle hem, jag med lillskrutt i vagnen och storskrutt på cykel (mammahjärtat pöser av stolthet) så var det en vägg av vatten som bara vräkte ner, barnens pappa inkallades med bil, men när han väl kom så hade det slutat regna och lillskrutt satt bestämt i vagnen med filten (den prickiga) lindad kring sig och blängde ilsket och vägrade åka bil och storskrutts cykel fick inte plats i bagageluckan... så vi knatade hem, eller jag knatade, storskrutt cyklade och lillskrutt somnade i vagnen... plutteskruttan... och solen lyste från en klarblå himmel... såklart... :)

Jobbet - don't get me started... men ljusning på väg... hoppas jag...

Och kärleken då? Jaaaa... bra fråga... hade jag skrivit det här igår samma tid så hade det stått något helt annat... idag så passar ämnet in på titeln tycker jag... ältade halva natten och sov lyckligtvis den andra halvan... vet inte om det är mitt fel... eller någons fel eller om det är något fel?
Hmmm... ok tre punkter:

NEJ jag håller inte med om det!!
Kanske det är som i Lennart Hellsings dikt om grodan?
Men jag tycker ju så ohemult mycket om dig - räcker inte det? En bit i alla fall?

Men jag vet att i grund och botten finns det ingenting jag kan göra, bara du kan fatta ditt beslut... jag kan bara vänta och lämna utrymme... hmmm och det är ju jag såååå bra på ;)

Nåja... Jag fick helt oväntat en obokad helg så jag antar att det blir "utgång med mammorna" enligt tradition och så kanske tvål? Jag är för första gången på många år inne på min sista tvål... hur gick det till? Har jag ändå lärt mig måttfullhet?

Turbulent...

2009-01-31T20:36:00.000+01:00

Bergochdalbana eller vad man nu ska säga...

Företaget nerlagt... (fast massa pappersarbete kvar såklart - suck)... Anställd... trodde jag i alla fall, men inga papper skrevs... men jag litar ju på att saker är som de ska när någon säger det till mig... Och sen dråpslaget, hånet, eller förolämpningen... det är bara att välja... jag kan verkligen inte fortsätta där, jag känner mig inte uppskattad eller viktig utan bara lurad och utan förtroende för ledningen... de får klara sig utan mig - jag menar jag kommer ju inte kunna klara mig om jag försöker fortsätta lita på dem... Men hur ska det gå utan jobb??

Och så det känslomässiga... vad kan jag säga... "Ja det är klart att du kan komma över någon gång nu när jag är ensam hemma i 2 veckor" - det var för två veckor sen... inte har jag besökt honom eller fått besök... :( vore det inte enklare ifall att du bara säger det rakt ut??!!
Och så är jag för snäll - jag menar INGEN annan skulle ha gjort det där för dig... och du vet det... igen - säg det rakt ut till mig bara - gör plågan kortare för mig...

Och så det oväntade - oxå känslor - djupt känslosnack... men ledde det till nåt? Egentligen?

Kommer jag hamna i en valsituation? Eller kommer livet att göra valen själv? I nuläget vet jag vad jag borde välja... men kommer jag att göra det... med tanke på mitt löfte till mig själv?

Tänker på dig (trots att du antagligen inte tänker på mig):

I know the things you wanted
They're not what you have
With all the people talkin' it's drivin' you mad
If I was standin' by you how would you feel
Knowing your love's decided
And all love is real

Don't Cry (alt lyrics) Guns n' Roses

Så föll muren...

2009-01-08T12:29:00.000+01:00

jag vet inte om det är bra eller dåligt, men nu vet jag lite mer i alla fall... förstår bättre...
känner mig dum...

frågan är ju vad det innebär?
det lär visa sig... jag sträckte i alla fall ut handen, och initiativet ligger hos honom nu... och jag som är så dålig på att vänta :)

hur som helst, jag kan inte ta ansvar för mer än vad jag känner... och jag känner, jag är så otroligt tacksam för att jag kan känna... är det dåligt... finns det värderingar i känslor? är vissa känslor mer värda än andra? jag menar att jag helt oväntat började gilla en 10 år yngre kille med lite trassligt liv - är det sämre än om jag skulle träffa en 31årig psykolog på krogen?

och alla som kritiserar: kan det vara så att det kan vara nyttigt för mig att släppa på mitt kontrollbehov - det logiska för mig vore ju att göra som tidigare; anta att det aldrig kommer att leda någonstans och välja en "säker" väg...

men slutsvammlat för idag, är fortfarande sjuk och urflippad, finns väl en risk att jag läser det här någon annan dag och inser att jag är knäpp och editerar det...;)

I'm fabulous...

2009-01-06T16:59:00.000+01:00

och de som inte fattar det... tja det är deras förlust!!

Oj så kaxig jag har blivit!! Jajjemensan...
En utekväll och en flört med en snygging senare så inser jag det... Och nej - han har inte ringt upp - men grejjen är: It's his loss!! För jag kan välja och vraka, jag har inte bråttom, och som jag insåg; jag flörtade med säkert en av de snyggaste i den staden och han verkade uppskatta det, verkade inte tycka det var pinsamt eller besvärande... sen att karlhelsiket drack för mycket och antingen söp bort mitt nummer eller sina hjärnceller det kan ju inte jag hjälpa... för... hehe... dan därpå fick jag ju reda på att en annan goding - som hade den goda smaken att stanna med tjejjen han var där med till hon gick hem - hade letat efter mig när hon gått hem... vad kan jag säga? I'm fabulous helt enkelt... men lite typiskt att han sög på att leta...

Så vad händer mer då... They all want a piece of me... japp så är det... men vad vill jag då?? Bra fråga... men jag har i alla fall lovat mig själv - nej nej inget nyårslöfte - sånt håller jag inte på med, men jag brukar lova migsjälv något på min födelsedag - att jag inte ska välja bort den där galet sjuka attraktionen den här gången... jag menar - jag gjorde det en gång, jag kan ju inte säga att jag ångrar det med tanke på vad jag fick iom det valet men jag har ALLTID undrat hur det skulle ha varit... och jag tycker att jag är skyldig mig själv att försöka ta reda på det den här gången... fan att han är så... ja vad ska vi säga...tillknäppt? fåordig? ovillig att släppa mig inpå sig? Ja han är helt klart inte lätt att förstå sig på... men jag tror att jag börjar inse vad jag gillar med honom, ja förutom det uppenbara *rodnar*... men allvarligt han är så snäll och omtänksam och ALDRIG att jag har märkt av att han skulle vara dryg... så fast att det logiska valet vore att göra som alla säger GLÖM BORT HONOM!! och bara vända mig bort och springa långt, långt bort... så får han vara med i leken... jag väntar... ett tag i alla fall... för jag vill veta hur det är...

Men som jag skrev till någon på min MSN - Jag är fortfarande oknullad och kåt! (och det är bara mitt fel som väljer bort sexet)...

När ska jag inse det här?

2008-12-13T11:21:00.001+01:00

Till dig... inte för att du läser, men ändå...

2008-11-29T12:04:00.000+01:00

Du har en vacker yta som fångade min blick
Men jag föll för insidan
som jag anar bakom skyddsmuren
Jag vet varför min skyddsmur finns
och jag vet att den inte är omöjlig att riva
för dig
det har du redan gjort
flera gånger
Men jag vet inte varför din finns där
helt utan sprickor
stadig
Är det för att du är i krig
med allt och alla
men mest dig själv?
Är jag så farlig att jag måste utestängas?
Din gåta är en en svårknäckt nöt
är det värt att försöka lösa den?

I wanna know the truth...

2008-11-27T14:26:00.001+01:00

...instead of wondering why, I wanna know the answers, no more lies...

Har du någonsin...

2008-11-25T20:37:00.000+01:00

... velat någonting så starkt att trots att du i vanliga fall otåligt hoppar runt som ett litet barn och vill att det ska ske nu... plötsligt inser att du kan vänta... även om du inte är det minsta säker på att resultatet blir det du vill i slutänden?

Där är jag nu i alla fall... jag väntar och hoppas och vill... inte en hel massa saker utan en speciell sak... en speciell person... men - jag vågar inte längta...

Varför...

2008-11-25T11:24:00.000+01:00

...är livet så komplicerat?
...är jag så ofta rätt tjej men vid fel tidpunkt?

Börjar bli jävligt trött på det...

Pulkaåkning

2008-11-23T21:20:00.000+01:00

Fan vad kul det var!! Men det kan få komma liiite mer snö längst upp i pulkabacken... och så måste vi köpa en pulka till för båda barnen älskade att åka och tyckte inte det var kul att vänta :)
Och jag kände hur bra motion det var att kliva upp för backen efter varje åk - man kanske får snygg rumpa på köpet? ;)

Den grymt fula dockan blev lillskrutt jätteglad över och den ligger bredvid henne nu i överslafen i våningssängen - japp - jag har inget barn i sängen!! Wow liksom... men jag är livrädd att hon ska ramla ner!! Hade ju varit smartare om storskrutt hade sovit där istället... nåja det blir nog bra...

Total torka här hemma

2008-11-22T21:14:00.001+01:00

Jahapp - så skymtar jag älgen nedanför balkongen... i morgon kommer den stå där på min (som tur är) väldigt stora balkong och se dum ut...

Och det enda snusket som hänt här hemma idag är skålen med chokladbollssmet som jag blandade till och glufsade i mig...

Roade mig med att sy den där dockan som fanns tryckt på tyget jag hittade hos mormor förra helgen - låt oss säga såhär - den blev skitful!! :)

Karlskrona??

2008-11-21T23:12:00.000+01:00

Var det det här det var "kod" för?

Hoppsan - det blev ju vinter!

2008-11-21T11:31:00.000+01:00

Det brukar ju inte inträffa innan min födelsedag ju... Men idag så var det bara att inse - höll på att frysa häcken av mig när jag skulle till dagis och lämna lillskrutt :) Och på väg därifrån så sken solen från en klarblå himmel med lätta vita molnstrimmor, snön knarrade under fötterna och kylan bet i kinderna OCH det var inte för kallt... utan lagom på nåt sätt...

Greys Anatomy

2008-11-20T23:26:00.000+01:00

Så... igår fick jag en ny favoritscen i min favvisserie (ja ja - jag tittar alldeles för mycket på TV)

Så skulle rätt person läsa det här (hjälp vad gör jag - men å andra sidan, sannolikheten är ju minimal): Jag bryr mig om dig, jag bryr mig om dig, jag bryr mig om dig!!
Ha ha, men allvarligt... jag är en sån där konstig människa som gör det, bryr mig alltså, när jag av någon anledning fastnat för någon. Jag antar att jag återigen är, kanske inte fel person, men vid fel tidpunkt. Så när du trivs med dig själv igen, när du kan sova igen (du vet väl att fullmånen påverkar sömnen för en del) och börjar känna dig mänsklig igen och inte är i "Karlskrona" - så tycker jag att du ska ringa mig... för jag är en sån toppenpingla att jag förtjänar mer än bara en chans!!
Ok mer seriösa funderingar... du har nåt, jag vet inte vad men du är en av få jag inte blir uttråkad av att prata med samtidigt som jag är tokattraherad av dig... Jag gillar dig trots att du är snygg!!

Nåja, nu ska jag hänga tvätt och sen sova... Åh ja just det hade världens skummaste dröm för några nätter sen - och jag drömmer ju dels ytterst sällan och ännu mer sällsynt om någon jag känner - men jag drömde att vi skulle ut på älgjakt och jag skulle få låna dina långkallingar...

Nej jag orkar bara inte hänga tvätt...

2008-11-07T11:02:00.001+01:00

Orkar inte skriva nåt :)
Lika förvirrad som vanligt
Antar att det betyder nej...
Skit samma - jag chillar väl lite till

If I was in the fridge, would you open the door?
If I was the grass, would you mow your lawn?
If I was your body, would you still wear clothes?
If I was a booger, would you blow your nose?
Would you keep it? would you eat it?
Im just tryin to give myself a reason, for being around.

If I was the front porch swing would you let me hang?
If I was the dance floor would you shake your thing?
If I was a rubber check would you let me bounce
Up and down inside your bank account?
Would ya trust me, not to break you?
Im just tryin really hard to make you,
Notice me being around.

If I was a haircut would you wear a hat?
If I was a maid, could I clean your flat?
If I was the carpet would ya wipe your feet,
In time to save me from mud off the street?
If you like me, if you love me,
Why dont you get down on your knees
And scrub me?
Im a little grubby
From being around.
Being Around /The Lemonheads

I want you if you want me...

2008-10-29T10:25:00.000+01:00

Men vill han det?? That's the question... fegisjaget kan ju inte tro på det och blir ivrigt påhejjad av nästan alla jag känner... men mitt kaxiga jag tänker: Antingen vill han, och jag är ju tokattraherad av honom, inte kroppen eller utseendet utan det där som får mig så lugn och trygg samtidigt som det exploderar en hel fjärilsfarm i magen på mig. Och då är det ju lungt... Eller så vill han inte - och då är det ju oxå lungt - för jag vill inte vara med någon som inte vill vara med mig. Jag blir ju såklart besviken över att han inte vill vara med mig i så fall - men jorden går inte under för det.

Fegisjaget lät lillskrutt sova i morse när hon inte ville vakna så att vi missade bussen så att det inte var någon vettig ide att åka till dagis (har ju ändå storskrutt hemma) - antagligen enbart för att jag tänkt ringa idag på vägen hem... blir så trött på mig själv...

nostalgi... den här tog kompisen K ut ackorden till och vi spelade och sjöng, i hallen på övervåningen i det bruna huset med ljusgula maskrostapeter i trappen...
http://www.youtube.com/watch?v=nXKXL8OlpUM

...

2008-10-26T11:08:00.001+01:00

...

Eeva Kilpi ;

2008-10-26T10:14:00.000+01:00

Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.

Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen

I should have know better...

2008-10-26T10:07:00.000+01:00

Ja jag borde ha vetat att det skulle bli såhär... Och ändå... förra lördagen svävade jag av lycka på "små rosa moln med glitter och hallondoft" (inte mina ord), i onsdags spelade jag "sten sax påse" om vissa mindre anständiga saker på MSN och i torsdags tog jag mod till mig, tog kontrollen och det fungerade, jag fick mitt efterlängtade besök, jag var såklart sååå nervös att jag inte kunde slappna av - men det kändes OK ändå för att jag var övertygad om att det skulle bli mer... tills i morse... nu är jag inte lika säker.

Läste igenom mina egna blogginlägg och så ser jag mönstret - det här är ju en total upprepning av förra gången... eller inte egentligen kanske... jag var coolare - men jag trodde ändå jag hade en chans eftersom han sa att jag inte skulle bekymra mig om hans ex... men jag borde ha vetat det - speciellt efter alla varningar från alla runt mig.

Men han rev ner varje liten sten i min skyddsmur, jag byggde nya och han rev dem med, han trängde in i mitt medvetande och det han sa och fick mig att känna lämnade kvar ett spår i form av ett skavande sandkorn i hjärnans vindlingar som skapade ett begär efter mer... Jag tillät mig att tro på honom, att lita på honom - för jag såg så mycket av mig själv i honom...

Gråmelerade ögon den här gången, men lika intensiv blick, kyssarna, skrattgroparna när han log och känslan allt lämnade hos mig, habegäret jag upplevde så likt som förra gången...

"När kan du igen - jag hör av mig" att jag trodde på det - HA...

Så är det här bara ett negativt mönster jag måste bryta? Jag menar han är ju en högoddsare jag inte trodde att jag skulle få i mål, storgäddan jag aldrig trodde jag skulle på kroken ;)

Betyder det här att det inte är någon ide att hoppas, eller är jag bara inte redo, eller har jag bara inte träffat rätt?? För jag menar jag måste få känna något - annars är jag hellre utan, kan inte nöja mig med 90%, problemet är ju bara att jag känner för mycket, eller??
Och två totalmegaWOW på ett halvår är ju bra - eller håller jag på att förbruka mina totalWOW, finnsdet bara ett visst antal av dem?? Varför kan jag inte falla sådär för någon helt vanlig kramgo kille för??

Problemet är ju att jag blivit så jävla sviken i bakåt i tiden, så förd bakom ljuset i så fundamentalt viktiga frågor att jag inte kan lita på någon känns det som... damaged goods??

Tur jag har mina två solskensungar!! *LOVE*
Den ena leker med dockorna och den andra försöker övertala mig att skaffa katt :)

Sitter och dricker te (Green Chai), fryser!! (elementen fungerar inte verkar det som), ska sätta igång en surdeg snart och baka ikväll, diska behövs...

Inte skriver jag ofta... men det blir en del när jag gör det ;)

Olika åldrar

2008-09-14T19:14:00.000+02:00

Idag blev jag smickrad - spang på en kompis i parken och vi babblade om allt - även om den 23-årige alldeles för söta killen med rutor på magen och sexiga nyckelben som flyttat långt långt bort... och jag sa att det ÄR ju fånigt att jag bryr mig för han är ju så ung!! Då kläcker vännen ur sig - men vaddå du har väl inte fyllt 30 ännu?? (jo jag fyller 34 i vinter - tack för att du gödde mitt ego en stund M!!) Att det kan kännas så bra att någon tror man är 4-5 år yngre än vad man är... egentligen så kan det ju lika gärna betyda att personen tycket att man är omogen...

Sen funderar jag på om en 9åring är i någon slags förpubertet?? Eller är det för tidigt?? Storskrutt har visserligen alltid gått in i olika "åldrar" tidigare än den fysiska åldern visat - och det skulle helt klart förklara varför han är som han är just nu... och ... ni som vet... är det så här fram till de fyller 20 eller?? konstant?? eller fläckvis?? pust - snart blir jag mer vithårig än jag var sen tidigare!

Lillskrutt däremot är väl som vilken 3åring som helst - min har framstående egenskaper som förhandlare... dag ville hon ha mer glass än den första skålen efter middan:
-tja... ok då... liiiite kan du väl få...
-NEJ jag vill ha MYCKET!!
-hmmm jamen lite mittemellanlagom då??
då tittar min bestämda lilla fröken på mig och säger:
-Mamma jag vill inte ha en "lilla bocken bruse"skål med glass och jag vill inte ha en "mellanbocken bruse" heller ... jag vill ha STORA bocken bruse!!

Och det fick hon - kan man göra annat när man får höra ett sådant argument??

Så knyter jag så snyggt ihop inlägget och funderar lite på söta 23-åringen... han är inte bara söt - han är snygg, han är trevlig, han är händig och han kan laga mat... han är tio år yngre än mig... det kan bara inte leda till nåt... hur kan han vara intresserad av mig... ÄR han intresserad av mig... och om jag hade varit MAN - då hade jag ju inte ens tänkt på det här sättet!!

Lillskruttan är bäst!!

2008-06-24T16:50:00.000+02:00

När jag frågade vad de hade gjort på dagis idag svarade hon:
"Jag leke med Hanna, hon var prinsessa, jag var kung och Jacob, han var en annan tjej."

Vissa dar...

2008-06-24T09:59:00.000+02:00

...får man börja med chokladglass... det här är en sån...